Ligger och tittar på böckerna en stund innan jag släcker lampan
Ligger och tittar på böckerna en stund innan jag släcker lampan. Vill läsa det nu, allt i sträck, suga i mig så mycket kunskap som möjligt, läsa till jag somnar och sedan igen, låta böckerna och orden själva sätta tempot, inte som nu, när fabriksportens öppnande och stängande begränsar, klipper av, dödar eller i alla fall misshandlar viljan att veta, för den är nog omöjlig att döda, även i de mest mörka stunder söker den, finner och driver vidare, in i och ut ur mörkret, i ebb och flod, ibland virvlar kaotiskt men då oftast bara för att fabriksporten öppnas och stängs irreguljärt, stör flödena, stänger in, försöker döda det som stärker viljan att veta, som alltid tar sig genom sprickorna, små små men otaliga små flöden, på kvällar och nätter och helger och lunchraster och stulna raster, på den olagliga tiden, överallt där sprickorna i betongen uppstår, som en motståndshandling, en vägran att acceptera att sanningen hålls ifrån oss, en vägran att acceptera ett liv konstruerat för att hindra oss själva att lära oss att leva, skaffa kunskapen om livet, levandet, och dess möjligheter, dess möjliga världar.
Tags:
