Det är bara bortkastad tid
Det är bara bortkastad tid, sa E. Det finns ingenting nyttigt att hämta där, inte ens från en kritik. Men jag sa att kritiken ändå måste göras. Den måste finnas där. Det finns personer som läser det här och kritiken måste finnas. De är få, kontrade E. Bortkastad tid. Vi har viktigare frågor att ta oss an.
Jag visade E. att Unabombaren har blivit populär igen. På Netflix. På anarkisternas textarkiv. Folk läser honom. Till och med liberaler. Att Netflix kan producera en relativt sympatisk serie säger något. Kaczynski kan lyftas som ett exempel. De kan fördöma hans aktioner men acceptera hans kritik, eller i alla fall låta den tala för sig själv utan några betydande invändningar. De talar om honom som ett geni som kanske var lite galen men som ändå hade rätt om en del saker. De kan plocka russinen ur kakan därför att kakan inte innehåller någon fundamental kritik. Vi måste föra fram dem, sa jag.
Ok, sa E. Ok, förgör honom. Men sänk dig inte till hans nivå. Det är en återvändsgränd. Det har vi vetat länge. Han är ju ändå galen. En fanatiker som motiveras av personlig hämnd. Han är egentligen inte särskilt påläst. Han var kanske en bra matematiker, men social teori har han fan inget grepp om. Läste han Ellul? Det måste ha varit allt. Han har hursomhelst ingen djupare förståelse av samhället eller hur samhället återskapar sig. (E. gick och letade efter en gammal pamflett; den där gamla australiensiska, sa han.)
Kaczynski för ett resonemang om makt i manifestet som jag vill närläsa. Det finns något där, kanske en släktskap med Stirner. Att frihet har med makt att göra, att man äger den, utövar den, inte låter den komma utifrån eller ges till en. Makt är en process av erövring, ett utövande över något, som platser eller saker. Men han har få referenser, Kaczynski alltså, och det är ganska luddigt. Jag kanske läser honom för snällt.
Det är bara så du kan läsa honom, sa E., om du inte vill förlora ditt förstånd. Men jag vill göra både ock, sa jag. Det finns delar som såklart måste förgöras men det finns ju ändå något där som tilltalar en del, och det där måste lyftas fram, inte för att ursäkta skiten men för att kunna ge en annan… förklaring, eller kanske ett alternativ. Jag vet inte. Jag tror ändå att det är något, hans exempel alltså, som tilltalar en del och uppenbarligen finns det liberaler som inte helt fördömer honom. Och felet ligger inte hos liberalerna, det ligger i Kaczynski. Det finns ett grundläggande misstag där, och det är inte bara patologiskt.
Men E. tror inte att det finns så mycket där. Nej, det är bortkastad tid. Du kommer att förstå. Det lilla han kanske förstod är inte värt tiden.