Nu är det hög tid att ställa frågan

Nu är det hög tid att ställa frågan; hur kunde det bli så här? Hur kunde det gå så fel? Det här skulle ju bli året då du började skriva på riktigt. Varje dag sa du. Du har det kanske bara inte i dig. Du kanske helt enkelt inte är gjord för att skriva. Erkänn det, du är oduglig till allt. Visst är det så? Tur för dig att vi har funnit vår Lärare. Det är dags för lite utvärdering.

Det började bra. I ett par veckor lyckades du faktiskt skriva lite. Inte så bra som du hoppades men det var en god början. Det är inte mycket som får dig att verkligen hålla skrivandet igång. Viljan att veta är det bästa. Det enda egentligen. Den här besattheten, det är den som får dig att skriva. Så det bästa du kan göra är att hålla fast vid den och göda den. För det är precis vad du misslyckas med efter bara ett litet tag, ibland lyckas du inte hålla igång mer än några dagar. Det finns två orsaker har vi märkt.

Den första orsaken till att du misslyckas skriva är din brist på koncentration. Som du själv märkt får du ofta idéer och börjar till och med skriva några ord och nån mening. Men nästan lika fort faller du bort. Någonting är fel med dig. Antingen i din konstitution, eller så är det någon skit du stoppar i dig. Antagligen både ock, men det ska gå att träna bort.

Den andra orsaken till att du misslyckas skriva är din slapphet mot njutningsflödet, det släpps alldeles för lätt in. Det saknas tydliga gränser och det är alldeles för lätt att koppla in i njutningsflödet. Det funkar inte att bara göra det i huvudet, gränserna måste sättas konkret. Dra ut sladdarna, släng i soporna och glöm bort, avsluta abonnemang och släck ljuset.

Egentligen visste vi redan det här sedan tidigare, eller hur? Men nu har vi kartlagt det och kan uppdatera vår asketiska regim. Men det är inte bara regimen som är det viktiga. Lika viktigt är det att vi kommer fram till vart vi vill komma, vad som är målet. Om det har vi har varit alldeles för vaga. Det är en parallell process som också behöver utvärderas.