Kriget skr\u00e4mmer. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de inte vill tala om det. Jo, de talade om det ett tag, men inte om hur det egentligen implementerades. De talade om ett \u201dkrig mot terrorn\u201d fast det handlade om ett globalt undantagstillst\u00e5nd, en ny ordning som antogs, som inlemmades, som gjorde sig g\u00e4llande globalt och gr\u00e4nsl\u00f6st. R\u00e4dslan kanaliserades, som vanligt, mot den andre, den utanf\u00f6r, idag mot: muslimen. De officiella kanalerna hade sina ber\u00e4ttelser och de faktiska blodsutgjutelserna \u00f6versv\u00e4mmades av vitt brus. Den retorik de anv\u00e4nde i b\u00f6rjan verkar f\u00f6r det mesta ha \u00f6vergetts men implementationen kvarst\u00e5r. Kriget \u00e4r inte \u00f6ver.<\/p>\n
Kriget var aldrig vad vid trodde. Det handlade inte om tv\u00e5 kombattanter, om en konflikt eller en situation som br\u00f6t mot det vanliga, mot ordningen som s\u00e5dan. Fienden var redan diffus i alla officiella och inofficiella beskrivningar. Precis s\u00e5 diffus som den beh\u00f6vde vara f\u00f6r att leva upp till sitt syfte. Och vi trodde alltid att det handlade om n\u00e5gon annan. Och vi trodde alltid att kriget var n\u00e5gon annanstans. I Afghanistan eller Irak. Den obest\u00e4mda, diffusa, och l\u00e4ttillg\u00e4ngliga ben\u00e4mningen \u201dmuslimer\u201d blev tecknet som \u201dterrorn\u201d f\u00e4stes vid, trots att s\u00e4kerhetsordningen som sattes in till\u00e4mpades p\u00e5 en mycket vidare, och fortfarande minst lika diffus, kategori. Alla risker blev kombattanter. \u201dKriget\u201d var n\u00e5got vi alla protesterade mot, n\u00e5got som utspelade sig bortom v\u00e5r vardag, p\u00e5 platser vi kunde namnge, dokumentera, som exemplifierade v\u00e5ldet, eller den sida av v\u00e5ldet som reagerade mot terrorns v\u00e5ld, tv\u00e5 h\u00e4nsynsl\u00f6sa sidor av ett krig vi avskydde och protesterade mot och som, n\u00e4r vi ser tillbaka, kan konstatera mest var den formella utl\u00f6sningen av en vilande potentialitet. Det var allt redan en inneboende tendens. N\u00e5got som v\u00e4ntade p\u00e5 att utl\u00f6sas. Det globala inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
Det \u00e4r kriget s\u00e5 som vi k\u00e4nner det idag. Det \u00e4r v\u00e5r bakgrund och det \u00e4r v\u00e5r vardag. Kriget omger oss fast att vi f\u00f6rnekar det, fast att vi l\u00e5tsas som att det fortfarande \u00e4r n\u00e5gon annanstans. Kriget \u00e4r d\u00e4r borta, s\u00e4ger vi, inte h\u00e4r mellan mig och dig eller mellan mig och staten, eller mellan n\u00e5gon alls. Kriget kommer utifr\u00e5n, t\u00e4nker vi. Men det \u00e4r h\u00e4r, \u00f6verallt och hela tiden. Kriget \u00e4r utg\u00e5ngspunkten och det verkliga l\u00e4get; utg\u00e5ngspunkten ontologiskt och historiskt.<\/p>\n
Men vi \u00f6nskar stabilitet. Som m\u00e4nniskor och som samh\u00e4llen. Stabilitet i vardagen och i v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e4ntningar och inte minst i v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else; vi k\u00e4nner oss trygga n\u00e4r vi kan s\u00e4ga ”s\u00e5 \u00e4r det bara,” ”det \u00e4r bara att acceptera,” eller i v\u00e4rsta fall \u00e5tminstone ”DET \u00c4R”. ”M\u00e4nniskor \u00e4r s\u00e5dana, det ligger i v\u00e5r natur.” Men s\u00e5dan stabilitet har ingen plats i t\u00e4nkandet. Det har ingen plats i livet heller. Och i synnerhet inte i t\u00e4nkandet om livet. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r ist\u00e4llet en fundamentalt negativ antropologi. Det \u00e4r i alla fall vad Tiqqun s\u00e4ger oss i sin introduktion till det globala inb\u00f6rdeskriget. De vill inte bara f\u00f6rst\u00e5 det som en episod eller sekvens i ett historiskt skeende utan just som en fundamental aspekt av den m\u00e4nskliga tillvaron.<\/p>\n
V\u00e5r existens i den h\u00e4r v\u00e4rlden m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s med krigets logik. Men inte bara av teoretiska anledningar utan ocks\u00e5 av h\u00f6gst handgripliga. Det \u00e4r s\u00e5 fienden f\u00f6rh\u00e5ller sig. Vi kan inte v\u00e4lja bort kriget. Vi kan inte blunda och ignorera fiendens i h\u00f6gsta grad fysiska v\u00e5ld. Kriget \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, sj\u00e4lva startskottet f\u00f6r v\u00e5r etik. Att b\u00f6rja tala om krig \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 en taktisk man\u00f6ver, f\u00f6r att inte utman\u00f6vreras och neutraliseras innan vi ens b\u00f6rjat f\u00f6rs\u00f6ka leva v\u00e5ra liv.<\/p>\n
Det \u00e4r Tiqqun som s\u00e5 introducerar oss till kriget, det globala inb\u00f6rdeskrig som vi ocks\u00e5 kallar Imperiet. De gjorde det f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan nu, f\u00f6rst i deras tidskrifts andra nummer fr\u00e5n september 2001, och sedan som en p\u00e5minnelse igen \u2014 f\u00f6r vi beh\u00f6ver st\u00e4ndigt p\u00e5minnas om verkligheten \u2014 i bokform 2006. Vi kommer f\u00f6rst sammanfatta resonemanget, som presenteras genom 85 teser och f\u00f6rklarande glossa, innan vi retirerar och f\u00f6rs\u00f6ker ge en samlad reflektion.<\/p>\n
INB\u00d6RDESKRIG,
\nLIVS-FORMER
\nAtt anta en livs-form inneb\u00e4r ett s\u00e4rskilt t\u00e4nkande, som ska skiljas fr\u00e5n den vilja att identifiera som har pr\u00e4glat v\u00e4sterl\u00e4ndskt t\u00e4nkande. Livs-formernas t\u00e4nkande \u00e4r strategiskt i det att de f\u00f6ljer en linje d\u00e4r den egna styrkan och f\u00f6rm\u00e5gan v\u00e4xer. Det \u00e4r inte ett t\u00e4nkande som str\u00e4var efter medvetenhet eller vilja, utan ett slags \u00f6vergivande eller s\u00e4tt att sl\u00e4ppa taget. (#4) Livs-former har inget VAD, bara HUR, en riktning eller vektor. ”Oturligt nog f\u00f6r Imperiet kan livs-formen som ger en kropp liv inte finnas i n\u00e5gon av dess predikat\u2014stor, vit, galen, rik, fattig, snickare, arrogant, kvinna eller fransk\u2014utan i dess singul\u00e4ra n\u00e4rvaro, i dess varande-i-en-situations oreducerbara h\u00e4ndelse.” (#5) De f\u00f6r ingen dialog med varandra med syfte att uppn\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else och fredlig samvaro. Det existerar inga neutrala positioner och ingen endimensionell universalitet. I varje m\u00f6te uppst\u00e5r en lek med specifika regler, alltid kontingenta, specifika regler. Den fria leken mellan livs-former kallar Tiqqun f\u00f6r inb\u00f6rdeskrig. Det \u00e4r inb\u00f6rdes i kontrast till mellan stater eller folk, och det \u00e4r krig eftersom livs-formerna liksom krigsmaskiner inte (er)k\u00e4nner n\u00e5got neutralt rum eller utesluter konfrontationer, ens v\u00e5ldsamma s\u00e5dana. (#11) Vidare, n\u00e4r kroppar ”affekterade av samma livs-form” m\u00f6ts s\u00e5 ”erfar de gemenskap.” (#13) Gemenskap \u00e4r inte en grupp, samling eller en massa av kroppar. Det \u00e4r inte ett subjekt eller n\u00e5got skiljt fr\u00e5n v\u00e4rlden. Det \u00e4r en s\u00e4rskild samling relationer och r\u00f6relser. Som inte sl\u00e5s emot varandra, som i konflikten, men inte heller likriktas: de st\u00f6djer sig p\u00e5 varandra, lutar sig mot varandra. Mellan kroppar som inte uppn\u00e5r gemenskap uppst\u00e5r fiendeskap, hostis. Inte eviga Fiender som strider till d\u00f6den, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis. Hostis \u00e4r: utan relation, eller utan f\u00f6rbindelse. Hostis inneb\u00e4r att distans uppr\u00e4ttas, och att livs-formerna antingen avviker fr\u00e5n varandra eller konfronteras. Kraftm\u00e4tning. ”Vad som st\u00e5r p\u00e5 spel i konfrontationen med fienden \u00e4r aldrig dess existens, bara dess makt, dess potentialitet.” (#26) Hostis distanserar mig ocks\u00e5 fr\u00e5n min makt, den f\u00f6rsvagar mig JUST F\u00d6R ATT den distanserar mig, separerar mig. Mellan gemenskap och fiendeskap, de yttre polerna, finns ocks\u00e5 v\u00e4nskap och illvilja. Varje m\u00f6te \u00e4r allts\u00e5 till viss grad diffust. Det finns oklarheter, missf\u00f6rst\u00e5nd, subtiliteter, kraftvariation, det vill s\u00e4ga partikulariteter. ”Det jag kallar ’kommunism’ \u00e4r den verkliga r\u00f6relse som utvecklar, \u00f6verallt och i varje \u00f6gonblick, inb\u00f6rdeskrig.” (#30)<\/p>\n
DEN MODERNA STATEN,
\nDET EKONOMISKA SUBJEKTET
\nDen moderna staten vill framst\u00e4lla sig som det samh\u00e4lleliga och politiskt neutrala och dess centrum. (#32) Den framtr\u00e4der som fiktion, som en sk\u00f6r formation av intets\u00e4gande och urvattnade termer. ”F\u00f6rnuft, Pengar, R\u00e4ttvisa, Vetenskap, M\u00e4nniska, Civilisation, eller Kultur\u2014med var och en finns samma fantasmagoriska tendens: att s\u00e4tta existensen av en mittpunkt, och sedan s\u00e4ga att denna mittpunkt \u00e4r neutral.” Staten h\u00e5ller dessa begrepp och f\u00f6rest\u00e4llningar i liv, den \u00e4r avh\u00e4ngig dem och f\u00f6rsvarar dem med batonger och missiler. M\u00e5let uppn\u00e5s aldrig riktigt utan blir en evig mobilisering av effektivisering, f\u00f6rb\u00e4ttring, justering, och s\u00e5 vidare. Det \u00e4r vad som k\u00e4nnetecknar ”det moderna”: inte ett stadigt tillst\u00e5nd utan en st\u00e4ndig process, ett ”imperativ att modernisera” som aldrig slutar, som mots\u00e4tter sig alla gr\u00e4nser och v\u00e4grar l\u00e5ta n\u00e5gonting vila.<\/p>\n
Den moderna staten uppst\u00e5r som en reaktion p\u00e5 det inb\u00f6rdeskrig som d\u00e5 \u00e4gde rum, kallat ”religionskrig.” Kriget kommer allts\u00e5 f\u00f6re staten, och statens f\u00f6rest\u00e4llda (illusoriska) stabilitet \u00e4r i sj\u00e4lva verket ett KRIG EMOT INB\u00d6RDESKRIGET. Det \u00e4r statens inre konstant: att kriga emot inb\u00f6rdeskriget, emot livs-formerna och gemenskaperna. Emot varje m\u00f6jlighet till andra v\u00e4rldar. Staten konstituerar nu en mekanisk helhet, en maskin (#35), i mots\u00e4ttning till de organiska helheter som direkt eller som myter har f\u00f6reg\u00e5tt den. Den \u00e4r en ”medveten artificialitet.” (#35) Helheten, det som staten tar \u00f6ver fr\u00e5n religionen, \u00e4r den metafysiska fantasin om det Enda. Det \u00f6vers\u00e4tts konkret i: polis och offentlighet. Det Enda \u00e4r Ordningen som r\u00e5der, det bokstavligt talat ENDA SOM ACCEPTERAS. Staten uppr\u00e4tth\u00e5ller Ordningen, men Utanf\u00f6r finns ”en multiplicitet av ordningar”. (#37)<\/p>\n
Staten \u00e4r, i etisk mening, produktionen av en s\u00e4rskild typ av livs-form. ”Vad som p\u00e5 den mol\u00e4ra skalan antar den moderna statens l\u00e4ge, kallas p\u00e5 den molekyl\u00e4ra skalan f\u00f6r det ekonomiska subjektet.” (#39) ”Ekonomin” \u00e4r en konkret grund i den meningen att den tar i besittning en egenproducerad M\u00e4nniska som en ekonomisk varelse. ”Med varje f\u00f6rb\u00e4ttring av staten f\u00f6rb\u00e4ttras ocks\u00e5 ekonomin i var och en av dess subjekt ocks\u00e5, och vice versa.” Andra har visat p\u00e5 hur staten och ekonomins utveckling har h\u00e4ngt ihop p\u00e5 ett synnerligen t\u00e4tt s\u00e4tt. Men, med ”utvecklingen” har endast en form av v\u00e5ld legitimerats, vilket lett till dess intensifiering: polisen. De underordnade livs-formerna underordnas, sugs ut, och REPRESENTERAS. ”Idealt sett reduceras d\u00e4rf\u00f6r det politiska subjektet till inget annat \u00e4n en ren R\u00d6ST (som i st\u00e4mbandens sv\u00e4ngningar och som i r\u00f6stsedeln). Den h\u00e4r representationen influerar psykets struktur: VARJE KROPP BLIR EN EGEN STAT, i mots\u00e4ttning till den Yttre v\u00e4rlden. Staten producerar s\u00e5 det ekonomiska subjektet, det sj\u00e4lv som FRUKTAR ATT F\u00d6RLORA SIG och som d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4nger in sig i sin enskilda kropp, som ”extraherar naket liv fr\u00e5n varje livs-form”.<\/p>\n
Staten skapar sitt egna samh\u00e4lle, och anv\u00e4nder polisen som den kraft som neutraliserar antagonismer mellan livs-former. (#44) Den har funnits i tre successiva former som korresponderat med tre former av inb\u00f6rdeskrig: den absolutistiska staten med religionskrigen, den liberala staten med klasskampen och slutligen v\u00e4lf\u00e4rdsstaten med det Imagin\u00e4ra partiet.<\/p>\n
IMPERIE,
\nMEDBORGARE
\nDen moderna statens historia \u00e4r historien om dess f\u00f6rs\u00f6k att hantera sin egen om\u00f6jlighet. ”Imperiet \u00e4r, i kontrast till detta, antagandet av b\u00e5de denna om\u00f6jlighet och dessa tekniker.” (#48) Imperiet \u00e4r staten som en ”livl\u00f6s form,” ett utt\u00f6mt system som ”kollapsar in i sig sj\u00e4lv”; polisen blir biomakt och det offentliga blir Sk\u00e5despel. ”Till skillnad fr\u00e5n den moderna staten kan Imperiet legitimt h\u00e4vda sig vara demokratisk i den m\u00e5n det A PRIORI bannlyser eller privilegierar varje livs-form.” (#49) <\/p>\n
Imperiet kan inte f\u00f6rst\u00e5s enligt det juridiska ramverket och kan inte reduceras till en institutionell ordning. Imperiet \u00e4r den makt som kommer ur de vardagliga och mikrofysiska apparater som inte \u00e4r en yttre eller ovanifr\u00e5n kommande makt. ”Den kan inte l\u00e4ngre ISOLERAS fr\u00e5n samh\u00e4llet.” ”I ’positiv’ mening existerar Imperiet endast i kriser, endast som negation och reaktion.” (#50) Allt och alla \u00e4r inom Imperiet. N\u00e4r n\u00e5got h\u00e4vdar sig vara eller framtr\u00e4der som utanf\u00f6r, bortom de ramar Sk\u00e5despelet s\u00e4tter, s\u00e5 svarar Imperiet med undantagstillst\u00e5nd.<\/p>\n
Imperiets dolda, andra sida \u00e4r det Imagin\u00e4ra partiet. (#53) ”Vad menar vi med det Imagin\u00e4ra partiet? Att Utsidan har r\u00f6rt sig inv\u00e4rtes.” Liksom det Imagin\u00e4ra partiet \u00e4r potentiellt n\u00e4rvarande \u00f6verallt \u00e4r Imperiet n\u00e4rvarande \u00f6ver alla gr\u00e4nser, det ”upph\u00e4ver” gr\u00e4nserna bara f\u00f6r att kunna vara n\u00e4rvarande \u00f6verallt, virtuellt. ”Under Imperiet liknar gr\u00e4nser vad som kallas ’mobila’ gr\u00e4nskontroller som, impromptu, kan placeras varsomhelst inom ett territorium.” Det kan vara t\u00e4tare p\u00e5 vissa st\u00e4llen men f\u00f6r varje punkt i det globala planet BER\u00c4KNAR det, v\u00e4ger och utv\u00e4rderar, innan det best\u00e4mmer sig f\u00f6r att ingripa. ”Imperiet \u00e4r inte \u00f6verallt, och ingenstans \u00e4r det fr\u00e5nvarande.” Varje ingripande \u00e4r konsekvensen av ett taktiskt \u00f6verv\u00e4gande. Och varje \u00f6verv\u00e4gande \u00e4r pragmatiskt, ett svar p\u00e5 ett specifikt, lokalt problem. ”Lagen” nedv\u00e4rderas fullst\u00e4ndigt fr\u00e5n sina liberala piedestaler och blir tekniker f\u00f6r regerande, ”ett s\u00e4tt att stoppa en kris, inget mer.” Inb\u00f6rdeskrig \u00e4r RISKER. Risker att f\u00f6rebygga. ”Imperiet f\u00f6r ett krig mot alla som kanske punkterar det biopolitiska kontinuumet med H\u00c5L.” Imperiets jurisdiktion \u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6s eftersom den endast agerar f\u00f6r att f\u00f6rebygga gentemot hot, som existerar \u00f6verallt. (#60)<\/p>\n
Imperiets fiende \u00e4r en H\u00e4ndelse. Allt som KAN h\u00e4nda. Imperiet implementerar d\u00e4rf\u00f6r hela v\u00e4rldens digitala arkivering, ”generaliserad sp\u00e5rbarhet, och det faktum att produktionsmedel har lika mycket blivit kontrollmedel” och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 var och en till en misst\u00e4nkt. (#62)<\/p>\n
\u201dEn mobiltelefon blir en svart l\u00e5da, ett betals\u00e4tt ett register \u00f6ver dina konsumtionsvanor, dina f\u00f6r\u00e4ldrar blir tjallare, en telefonr\u00e4kning blir ett dokument \u00f6ver din bekantskapskrets: hela \u00f6verproduktionen av v\u00e4rdel\u00f6s personlig information blir i slut\u00e4ndan viktig helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att det n\u00e4r som helst \u00e4r ANV\u00c4NDBART. Denna TILLG\u00c4NGLIGHET \u00e4r vad som t\u00e4cker varje gest med en skugga av hot. Att Imperiet l\u00e4mnar den h\u00e4r informationen relativt outnyttjad indikerar just bara dess k\u00e4nsla av sin egna s\u00e4kerhet, hur lite det, just nu, k\u00e4nner sig hotat.\u201d<\/p>\n
Imperiet \u00e4r allts\u00e5 inte en institution, en konspiration, eller n\u00e5gon form av politisk organisation, och inte heller en upps\u00e4ttning tekniker, metoder eller vanor, och allra minst en id\u00e9 eller f\u00f6rest\u00e4llning. \u201dImperiet konfronterar oss inte som ett subjekt, som st\u00e5r emot oss, utan som en OMGIVNING som \u00e4r fientlig mot oss.\u201d (#66)<\/p>\n
EN INB\u00d6RDESKRIGETS ETIK
\nVi lever \u00f6verallt i begr\u00e4nsade, tr\u00e4ngda rum, st\u00e4ndigt i den ”pl\u00e5gade rollen som inhemsk desert\u00f6r, som statsl\u00f6s fr\u00e4mling, som en m\u00f6dosamt dold hostis.” (#69) Mellan oss och medborgarna, mellan Imperiet och Utsidan, \u00e4r all kommunikation om\u00f6jlig. ”F\u00f6r oss \u00e4r HOSTIS just den fientlighet som, inom Imperiet, best\u00e4mmer b\u00e5de icke-relationen till sj\u00e4lvet och den allm\u00e4nna icke-relationen mellan kroppar.” (#71) D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi, f\u00f6rst och fr\u00e4mst, sprida v\u00e4nskap och illvilja f\u00f6r att skapa rum f\u00f6r oss sj\u00e4lva. Det handlar om ett formerande av ”ett konsistensplan d\u00e4r v\u00e4nskaper och illvilja fritt kan sprida och gruppera sig sj\u00e4lva och g\u00f6ra sig tydliga f\u00f6r varandra.” (#72) H\u00e4rifr\u00e5n kan processer av ”etisk polarisering” inledas, en process av tikkun, en V\u00e4rlds blivande, ett blivande-verkligt. Varje handling, gest och utsaga som H\u00c4NDELSE, som grundandet och utbredningen av en egen gemenskap, sin egen metafysik, och som PARTI.<\/p>\n
”Om vi lyckas ta tillbaka allting som DE har f\u00f6rd\u00f6mt till det nakna livets f\u00f6rvirrade spr\u00e5k, till livs-formernas terr\u00e4ng, kan vi invertera biopolitiken till en DEN RADIKALA SINGULARITETENS POLITIK. Vi m\u00e5ste \u00e5teruppfinna h\u00e4lsans f\u00e4lt, och uppfinna en POLITISK medicin baserad p\u00e5 livs-former.” (#78)<\/p>\n
Under Imperiet inneb\u00e4r det att ”etiska grupperingar” (livs-former, gemenskaper) m\u00e5ste, om de \u00f6nskar fly och eller skapa en ny v\u00e4rld, bli krigsmaskiner. I kontrast till vad vi vanligtvis f\u00f6rst\u00e5r som organisationer har krigsmaskinen en ”kompletterande” relation till kriget. Kriget \u00e4r inte dess objekt och mening, det str\u00e4var egentligen och prim\u00e4rt efter n\u00e5got annat, en annan existens, bortom eller utom denna V\u00e4rld. I den m\u00e5n de kan liknas vid organisationer \u00e4r likheten ett m\u00e5tt p\u00e5 dess ineffektivitet. De k\u00e4nns igen och kan liknas vid n\u00e5got av den h\u00e4r V\u00e4rlden till den grad som de koagulerat, f\u00f6rstelnat, d\u00f6tt. I sin egen r\u00e4tt \u00e4r de intensiva livsuttryck som eroderar den biopolitiska utj\u00e4mningen av affekter.<\/p>\n
EFTERTANKAR
\nKriget ger oss vid handen ett intryck av distans, av v\u00e5ld, extremism, utmattning. Som om vi \u00e4r och f\u00f6rblir isolerade. Men etiken som kommer ur situationen \u00e4r n\u00e5got annat. Den ger oss ben\u00e4genheten att n\u00e4rma oss de som r\u00f6r sig omkring oss, att f\u00f6rs\u00f6ka knyta band med de som inte avvisar oss. F\u00f6rs\u00f6k till v\u00e4nskap, som vi alltid efterstr\u00e4var. F\u00f6r vi st\u00e5r inte ut med isolationen. Vi st\u00e5r inte ut med den ensamhet som ignoransen ger eller med den motbjudande yta som entrepren\u00f6rskapets varuexistens ger. Fiendeskapen \u00e4r n\u00e5got vi tvingas till, som vi m\u00e5ste hantera, st\u00e5 ut med, medan vi st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00f6ker, \u00f6nskar, hoppas p\u00e5, m\u00f6ten med v\u00e4nner. I v\u00e4ntan p\u00e5 gemenskap. I v\u00e4ntan p\u00e5 n\u00e5got annat. Vi \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att fiendeskap fungerar som identitetsskapande, allts\u00e5 som skapande av en subjektiv f\u00f6rest\u00e4llning och anpassning i f\u00f6rh\u00e5llande till fienden, som om hostis kryper under skinnet och \u00f6vertar eller riktar oss, som om vi inte riktigt kunde fly.<\/p>\n
Det \u00e4r delvis en fr\u00e5ga om attityd, och retorik, hur man talar om kriget, faktiskt ocks\u00e5 om hur man m\u00f6ter andra, hur man skapar band med v\u00e4nner. Det tycks som att bara konstaterandet av det globala inb\u00f6rdeskrigets sj\u00e4lva existens v\u00e4cker en fiendeskap hos somliga. Det g\u00e5r inte att tala om, att ens n\u00e4mna, utan att fiendeskap uppst\u00e5r. Vilket i sig \u00e4r ett bevis f\u00f6r den ansp\u00e4nning vi \u00e4r f\u00f6rsatta i, Imperiet som omgivning, misst\u00e4nksamheten och distansen mellan kroppar, icke-relationen till sj\u00e4lvet som omedelbart reagerar p\u00e5 minsta undandragande fr\u00e5n det neutrala centrum. Som Tiqqun inleder sin text: \u201dVi dekadenta har \u00f6mt\u00e5liga nerver.\u201d Det beh\u00f6vs inte mycket f\u00f6r att polarisera. Men samtidigt, det beh\u00f6vs inte mycket f\u00f6r att bjuda in och ta hand om skadade, flyktingar, desert\u00f6rer, alla de som s\u00f6ker utv\u00e4gar, och som skulle kunna bli \u2014 v\u00e5ra v\u00e4nner. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi inte vill uppeh\u00e5lla oss f\u00f6r mycket vid kriget och falla f\u00f6r den retoriken, utan mer understryka vikten av h\u00e4lsans f\u00e4lt. H\u00e4r finns fortfarande mycket som \u00e5terst\u00e5r att utforska.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kriget skr\u00e4mmer. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de inte vill tala om det. Jo, de talade om det ett tag, men inte om hur det egentligen implementerades. De talade om ett \u201dkrig mot terrorn\u201d fast det handlade om ett globalt undantagstillst\u00e5nd, en ny ordning som antogs, som inlemmades, som gjorde sig g\u00e4llande globalt och gr\u00e4nsl\u00f6st. R\u00e4dslan kanaliserades, […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[27,36],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/517"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=517"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/517\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":518,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/517\/revisions\/518"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=517"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=517"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=517"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}