\u201dMaskineriet \u00e4r ett medel f\u00f6r att producera merv\u00e4rde.\u201d Allt annat \u00e4r bieffekter. Vad de \u00e4n s\u00e4ger och oavsett deras intentioner s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r merv\u00e4rdesproduktion som maskineriet st\u00e4lls i fabrikerna. De ers\u00e4tter arbetarna. F\u00f6rst som mekaniserade kroppar men snart som egna organismer. F\u00f6rst som st\u00f6rre och kraftfullare verktyg och sedan specialiserade till l\u00e5ngt mer avancerade apparater.<\/p>\n
Maskineriet har tre huvudsakliga komponenter: sj\u00e4lva arbetsmaskinen som utf\u00f6r de enskilda arbetsmomenten; transmissionsanordningen som f\u00f6rdelar och leder energin fr\u00e5n kraftmaskinen som \u00e4r ansluten till en kraftk\u00e4lla (vatten, kol, etc.) vars energi den leder vidare.<\/p>\n
Maskineriet befriar merv\u00e4rdesproduktionen fr\u00e5n den m\u00e4nskliga kroppens hinder i form av muskelmassa, fysisk f\u00f6rm\u00e5ga, antalet h\u00e4nder, och s\u00e5 vidare. Det enda hindret blir ist\u00e4llet ingenj\u00f6rernas h\u00e4ngivenhet, finansiering, och termodynamikens lagar. Kraftmaskinernas utveckling \u00e4r av prim\u00e4r betydelse. Marx p\u00e5pekar att \u00e5ngmaskinen utvecklades f\u00f6rst men att det var f\u00f6rst n\u00e4r adekvata arbetsverktyg hade konstruerats som det kunde bli fr\u00e5ga om n\u00e5gon industriell revolution.<\/p>\n
\u201dI st\u00e4llet f\u00f6r enskilda, frist\u00e5ende maskiner har vi h\u00e4r ett mekaniskt vidunder, som fyller hela fabriksbyggnader, och vars demoniska kraft f\u00f6rst d\u00f6ljes under j\u00e4ttelemmarnas h\u00f6gtidligt avm\u00e4tta r\u00f6relser f\u00f6r att sedan f\u00e5 utlopp i de otaliga arbetsmaskinernas vanvettiga virveldans.\u201d<\/p>\n
Det \u00e4r systemet som g\u00f6r det. Inte den enskilda maskinen, hur banbrytande den \u00e4n \u00e4r. Maskineriet. Ett nytt ekosystem sprunget ur hantverket och manufakturens arbetsdelning, format efter v\u00e4rdeproduktionens krav. Det har utvecklats till en punkt d\u00e5 dess grundval inte l\u00e4ngre g\u00e4ller och en ny tagit \u00f6ver. Detta \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till vad Marx kallar det specifikt kapitalistiska produktionss\u00e4ttet. Om grundvalen tidigare var hantverket har maskineriet nu tr\u00e4ngt bort, gr\u00e4vt bort, det gamla och gjort sig sj\u00e4lvt till grundval. Maskiner g\u00f6r maskiner. Dess transmissionsanordningar utg\u00f6r r\u00f6tterna f\u00f6r en ny milj\u00f6 som det gamla m\u00e5ste anpassa sig till eller d\u00f6 bort. Det \u00e4r v\u00e4rdets selektion. Mer eller d\u00f6.<\/p>\n
Maskineriet f\u00f6r\u00e4ndrar s\u00e5 att i arbetsprocessen \u201d\u00e4r sj\u00e4lva automaten subjektet, och arbetarna \u00e4r endast som medvetna organ fogade till automatens medvetsl\u00f6sa organ och tillsammans med dem underordnade den centrala r\u00f6relsekraften.\u201d \u00c5tg\u00e4rder som underl\u00e4ttar arbetet \u201dbefriar inte arbetaren fr\u00e5n arbete utan arbetet fr\u00e5n allt inneh\u00e5ll.\u201d Och den enskildes kunskap, erfarenhet och skicklighet \u201df\u00f6rsvinner som en obetydlig bisak f\u00f6r vetenskapen, de oerh\u00f6rda naturkrafterna och det samh\u00e4lleliga massarbetet, som alltsammans \u00e4r f\u00f6rkroppsligat i maskinsystemet och med detta utg\u00f6r underlaget f\u00f6r kapitalets, ’m\u00e4starens’, makt\u201d. Arbetarnas underordning blir i fabriken en \u201dkasernm\u00e4ssig disciplin, som utbildas till fullst\u00e4ndig fabriksregim\u201d. Alla sinnesorgan skadas, av partiklarna och smutsen, det \u201dbed\u00f6vande ov\u00e4sendet\u201d och maskiner som leml\u00e4star. Fabriksarbetet blir ett \u201dsystematiskt rov fr\u00e5n arbetarna av alla normala livsbetingelser under arbetet, luft, ljus, utrymme och personliga skyddsmedel mot livsfarliga eller h\u00e4lsov\u00e5dliga f\u00f6rh\u00e5llanden under produktionsprocessen, att nu inte tala om inr\u00e4ttningar till arbetarnas bekv\u00e4mlighet.\u201d<\/p>\n
Kapitalets V\u00e4rld befolkas ocks\u00e5 av en ny m\u00e4nniskotyp: arbetsl\u00f6sa. Inf\u00f6randet av maskineriet \u00f6kar merv\u00e4rdet, och minskar relativt antalet n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetare. Men nya produktionsgrenar och arbetsomr\u00e5den, inte minst infrastruktur f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla totalprocessen, drar \u00e5ter till sig arbetarna. Det kan bli fler fabriker och att andelen fabriksarbetare \u00f6kar; antalet \u00f6kar absolut men minskar relativt, i f\u00f6rh\u00e5llande till satsat kapital. De arbetsl\u00f6sa bildar en ypperligt mobil reservarm\u00e9 att mobilisera f\u00f6r industrins expansionsbehov. Delar av \u00f6verbefolkningen emigrerar, liksom extrakapitalet som s\u00f6ker investeringsm\u00f6jligheter. Detta ger i sin tur en internationell arbetsdelning d\u00e4r kolonier blir r\u00e5varuproducenter. Kapitalets V\u00e4rldsblivande grundar sig allts\u00e5 inte endast i er\u00f6vring av territorium och nya s\u00e4tt att g\u00f6ra (att arbeta, f\u00f6rdela, kategorisera, etc.). Processen \u00e4r total.<\/p>\n
Innovationer i v\u00e4rdeskapandeprocessens tj\u00e4nst drivs fram i allt h\u00f6gre takt, och allt blir \u201dtillbeh\u00f6r till fabriken\u201d. I gr\u00e5zoner i periferin runt industrierna kan regler och lagar t\u00e4njas f\u00f6r att effektivt utveckla l\u00f6sningar p\u00e5 \u201dnaturskrankor\u201d (det som betraktas som naturliga hinder f\u00f6r produktionen). Lagstiftningen kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt, i samspel med halvt oreglerade gr\u00e5zoner, bidra till tekniskt \u00f6vervinnande av det ogenomf\u00f6rbara. I h\u00f6g grad f\u00e5r (natur)vetenskapen en given roll i kapitalets utveckling:<\/p>\n
\u201dStorindustrins b\u00e4rande princip, uppl\u00f6sningen av varje produktionsprocess i dess konstituerande element utan h\u00e4nsyn till den m\u00e4nskliga handen, skapade hela den moderna tekniska vetenskapen. Den brokiga, skenbart osammanh\u00e4ngande och f\u00f6rstenade produktionsprocessen uppl\u00f6stes i medveten, planm\u00e4ssig anv\u00e4ndning av naturvetenskaperna, alltefter den nyttoeffekt som man \u00e5syftade.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u201dMaskineriet \u00e4r ett medel f\u00f6r att producera merv\u00e4rde.\u201d Allt annat \u00e4r bieffekter. Vad de \u00e4n s\u00e4ger och oavsett deras intentioner s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r merv\u00e4rdesproduktion som maskineriet st\u00e4lls i fabrikerna. De ers\u00e4tter arbetarna. F\u00f6rst som mekaniserade kroppar men snart som egna organismer. F\u00f6rst som st\u00f6rre och kraftfullare verktyg och sedan specialiserade till l\u00e5ngt mer avancerade […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[21,3,32,22],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/459"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=459"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/459\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":460,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/459\/revisions\/460"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=459"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=459"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=459"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}