Tv\u00e5 nedslag i Kapitalet f\u00f6r att reda ut jordens och maskinens roll i den h\u00e4r V\u00e4rldens konstitution.<\/p>\n
Grunden \u00e4r jorden, den bloddr\u00e4nkta jorden. D\u00e4r finns b\u00f6rjan och basen. Det allt har utg\u00e5tt ifr\u00e5n. Marx kallar det f\u00f6r ”den historiska skilsm\u00e4ssoprocessen mellan producent och produktionsmedel.” Det handlar om en produktion av l\u00f6narbetare genom att f\u00f6rdriva dem fr\u00e5n jorden, inh\u00e4gna den och g\u00f6ra till betesmark, stifta lagar mot l\u00f6sdriveri och det onyttiga. Det var s\u00e5 de r\u00e4ttf\u00e4rdigade det: det nya \u00e4r nyttigt och effektivt. G\u00e5 till Fabriken och berika Nationen! Sl\u00f6seriet kunde undvaras, liksom feodalherrarnas f\u00f6ljen, och statsegendomarna, och kyrkans ocks\u00e5. En ny tid ”inskriven i m\u00e4nsklighetens historia med outpl\u00e5nliga sp\u00e5r av blod och eld.”<\/p>\n
Sedan kunde, s\u00e4ger Marx, ”de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandenas tysta tv\u00e5ng” ta \u00f6ver f\u00f6r att h\u00e5lla prolet\u00e4rerna p\u00e5 plats. Men att v\u00e5ldet upph\u00f6rde \u00e4r en vansklig f\u00f6rest\u00e4llning. Det \u00e4r snarare s\u00e5 att det f\u00f6r\u00e4ndrades. Det fysiska v\u00e5ldet f\u00f6r\u00e4ndrades och f\u00f6rskj\u00f6ts till andra platser. Socialt och politiskt v\u00e5ld v\u00e4xte fram. Fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan var lagstiftningen om l\u00f6narbetet ”inst\u00e4lld p\u00e5 att underl\u00e4tta exploateringen av arbetarna”. Och vem kan f\u00f6rneka att omst\u00e4ndigheterna och arbetet sj\u00e4lvt var v\u00e5ldsamt? Kroppsligt nedbrytande, d\u00f6dligt, stympande, f\u00f6r att inte n\u00e4mna det sj\u00e4lsligt utpl\u00e5nande. V\u00e5ldet fanns kvar, i gruvorna och fabrikerna, i arbetet. Och det v\u00e4ndes in\u00e5t, s\u00e5 som n\u00e4r prolet\u00e4ren klandrar sin egen person f\u00f6r konsekvenserna f\u00f6r arbetets faror, eller internaliserar f\u00f6retagets v\u00e4l och ve. V\u00e5ldet fanns kvar, i arbetet och i sj\u00e4len. Och v\u00e5ldet finns kvar i f\u00f6rnekelsen.<\/p>\n
F\u00f6rutom v\u00e5ldet s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras tiden. B\u00f6ndernas tid var inte bak\u00e5tstr\u00e4vande, det var den nya tiden som br\u00f6t av med det cykliska som gav uppdelningen nytt och gammalt. Bara efter brytningen blev det nytt och gammalt. Bara efter v\u00e5ldet kunde det r\u00e4ttf\u00e4rdigas. Bara efter\u00e5t kunde de s\u00e4ga, nytt \u00e4r b\u00e4ttre d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r nytt.<\/p>\n
Jorden, v\u00e5ldet, tiden. H\u00e4ri finner vi den s\u00e5 kallade ursprungliga ackumulationen. Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att s\u00e4tta ett datum eller en plats. Det \u00e4r en l\u00e5ng process som tar plats \u00f6ver ett ofantligt omr\u00e5de, det mesta t\u00e4ckt av hav. Enligt Marx b\u00f6rjar det s\u00e5 tidigt som p\u00e5 1300-talet, med viktiga framspr\u00e5ng i och med Reformationen. F\u00f6rdrivningen fr\u00e5n marken skedde f\u00f6rst f\u00f6r att skaffa betesmark. Lagar stiftades f\u00f6r att \u00e5terge b\u00f6nderna sin mark. Styrkef\u00f6rh\u00e5llanden och taktiska val hade kunnat ge en annan utveckling. Den borgerliga klassens egenintresse konsoliderades allt mer men hade kunnat ta en annan riktning vid ett tidigare skede. Med andra ord; den h\u00e4r V\u00e4rldens uppkomst var en historisk kontingens. Det \u00e4r oklart om Marx skulle h\u00e5lla med. Han ger i slutet av avdelningen en tydligt teleologisk beskrivning.<\/p>\n
I kolonierna forts\u00e4tter v\u00e5ldet. F\u00f6r det r\u00e4cker inte med pengar, produktionsmedel och andra maskiner f\u00f6r att producera kapital. Om det inte f\u00f6rst har producerats prolet\u00e4rer, en ”relativ \u00f6verbefolkning,” \u00e4r hela kapitalistens apparat v\u00e4rdel\u00f6s, ty ”kapitalet \u00e4r inte ett ting, utan ett genom ting f\u00f6rmedlat f\u00f6rh\u00e5llande mellan m\u00e4nniskor.” Beroendef\u00f6rh\u00e5llandet m\u00e5ste f\u00f6rst etableras, annars blir tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft f\u00f6r os\u00e4ker och l\u00f6nen f\u00f6r h\u00f6g. \u00c5terigen f\u00f6rtydligas borgarnas behov av staten. En stat f\u00f6r att organisera v\u00e5ldet. En stat f\u00f6r att instifta och uppr\u00e4tth\u00e5lla deras lag. En stat f\u00f6r att inf\u00f6ra ett skattesystem. En stat f\u00f6r att etablera och f\u00f6rs\u00e4kra banker. En stat f\u00f6r ordning, deras ordning.<\/p>\n
Det nya kan indelas, m\u00e4tas, priss\u00e4ttas och utbytas. Det kommer f\u00f6r en tid att f\u00f6rbli relativt begr\u00e4nsat, allts\u00e5 rikedomarna, v\u00e5ldet och gr\u00e4nserna kommer att ha territorium att er\u00f6vra, plats att expandera. Men i dess inre, i ordningens inre logik, \u00e4r omf\u00e5nget redan planet\u00e4rt. Kapitalet str\u00e4var efter globalt herrav\u00e4lde d\u00e4rf\u00f6r att det till sitt begrepp \u00e4r en V\u00e4rld.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Tv\u00e5 nedslag i Kapitalet f\u00f6r att reda ut jordens och maskinens roll i den h\u00e4r V\u00e4rldens konstitution. Grunden \u00e4r jorden, den bloddr\u00e4nkta jorden. D\u00e4r finns b\u00f6rjan och basen. Det allt har utg\u00e5tt ifr\u00e5n. Marx kallar det f\u00f6r ”den historiska skilsm\u00e4ssoprocessen mellan producent och produktionsmedel.” Det handlar om en produktion av l\u00f6narbetare genom att f\u00f6rdriva dem […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[21],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/457"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=457"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/457\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":458,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/457\/revisions\/458"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=457"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=457"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=457"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}