Det h\u00e4r \u00e4r efter betongen, oljudet, det sterila ljuset. Det \u00e4r efter flykten. Andrum, lugn, och saknad. Du \u00e4r inte h\u00e4r, l\u00e4ngre. Gr\u00e4set v\u00e4xer, buskar d\u00f6r, vattnet i dammen \u00e4r grumligt. Det f\u00f6rfaller, l\u00e5ngsamt.<\/p>\n
Sensommar. Du \u00e4r inte h\u00e4r, n\u00e5got mer. Vad som skulle g\u00f6ras, och vad som kunde g\u00f6ras \u2013 tankar som far medan jag g\u00e5r, i gr\u00e4set, bland buskar, vid dammen, i vinden.<\/p>\n
Det \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n jag insett men igenvuxet, f\u00f6rfallet. Det finns arbete att g\u00f6ra. N\u00e4r du var h\u00e4r var det ditt. Din jord, din tr\u00e4dg\u00e5rd, ditt arbete, ditt ansvar. Du gjorde det. Inte s\u00e5 mycket som beh\u00f6vdes. Du v\u00e4ntade p\u00e5 pensionen, s\u00e5 n\u00e4ra.<\/p>\n
Saknad, lugn, l\u00e5ngsamt andrum. M\u00f6jligheterna. T\u00e4nker p\u00e5 m\u00f6jligheterna. Gr\u00e4set mjukt under f\u00f6tterna, buskarna och tr\u00e4den vilda och d\u00f6ljande, vattnets sorl fr\u00e5n b\u00e4cken och vinden i tr\u00e4den. Det \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r efter flykten. Ett annat arbete, nu mitt att sk\u00f6ta, vildvuxet att t\u00e4mja, en tr\u00e4dg\u00e5rd att v\u00e5rda, odla, och d\u00f6lja sig bakom. En retreat. Ett andrum.<\/p>\n
En plats med l\u00e5ngsammare tid. Tid att odla jorden och tr\u00e4dg\u00e5rden. Odla personligheten. Stort ansvar och m\u00e5nga m\u00f6jligheter ligger framf\u00f6r. Det \u00e4r livet, t\u00e4nker jag. Mycket arbete och stort ansvar, men ocks\u00e5 fullt av m\u00f6jligheter, till lugn, gl\u00e4dje och njutning lika mycket som sorg och f\u00f6rtvivlan. S\u00e5 ska livet vara, t\u00e4nker jag. Det m\u00e5ste ha platser med l\u00e5ngsammare tid.<\/p>\n
Det igenvuxna borta i h\u00f6rnet, d\u00e4r b\u00e4cken och stenmuren m\u00f6ts, d\u00e4r gr\u00e4set och tr\u00e4den tagit \u00f6ver, det f\u00e5ngar min blick. Det var helt gl\u00f6mt. Helt g\u00f6mt! Har inte sett det p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge. D\u00e4r vill jag arbeta. Klippa ner, s\u00e5ga ner, rensa upp, bygga upp. G\u00f6ra i ordning. Skapa en avskild plats d\u00e4r jag kan odla. Jorden och personligheten. Tr\u00e4na kroppen. L\u00e4sa poeterna och t\u00e4nkarna. Blunda och l\u00e5ta en bris av frisk luft dra \u00f6ver kinderna. Skriva orden som kommer. Kanske m\u00e5la, varf\u00f6r inte!<\/p>\n
G\u00e5r runt och runt. Det \u00e4r stort. Mycket jord. F\u00f6r mycket f\u00f6r n\u00e5gon enda. Du klarade inte av det sj\u00e4lv, det \u00e4r tydligt nu. Du l\u00e4ngtade efter pensionen s\u00e5klart. D\u00e5 kanske, d\u00e5 skulle det finnas tid. Men du var ocks\u00e5 svag. F\u00f6r svag, tror jag. Innan du blev svag var jag det. D\u00e5 var jag h\u00e4r. D\u00e5 gav du mig en plats h\u00e4r. Men t\u00e4nk vad vi skulle ha kunnat g\u00f6ra. En plats d\u00e4r borta i h\u00f6rnet, d\u00e4r b\u00e4cken och stenmuren m\u00f6ts, en plats f\u00f6r mer andrum. S\u00e5 mycket som skulle kunna ha gjorts. N\u00e4r jag var svag, n\u00e4r du var svag. Det \u00e4r f\u00f6rlorat nu.<\/p>\n
Vi hade beh\u00f6vt det b\u00e5da tv\u00e5, en plats med l\u00e5ngsammare tid. Den h\u00e4r v\u00e4rlden gjorde mig svag, och stal din sista tid. Jag kunde fly, och komma tillbaka, men f\u00f6r sent. Din tid kortades ner, f\u00f6r mycket, s\u00e5 att inget fanns kvar.<\/p>\n
S\u00e4tter mig, i solen, sen och varm, skriver, om saknad och m\u00f6jligheter, om sorg och v\u00e4gval i livet och beslut. Vi har b\u00e5da blivit bestulna och missat m\u00f6jligheter. Men allt \u00e4r inte f\u00f6rlorat. Och alla f\u00f6rluster betyder inte bara mindre val och mindre m\u00f6jligheter. Kanske hade jag aldrig st\u00e5tt h\u00e4r och t\u00e4nkt vad som kunde ha varit och fortfarande kan bli.<\/p>\n
Jag ska nog b\u00f6rja r\u00f6ja, s\u00e4tta ig\u00e5ng. Skapa en plats med l\u00e5ngsammare tid. Vi beh\u00f6ver alltid l\u00e5ngsammare tid. F\u00f6r att \u00f6verleva och f\u00f6r att t\u00e4nka en annan och odla en annan tid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det h\u00e4r \u00e4r efter betongen, oljudet, det sterila ljuset. Det \u00e4r efter flykten. Andrum, lugn, och saknad. Du \u00e4r inte h\u00e4r, l\u00e4ngre. Gr\u00e4set v\u00e4xer, buskar d\u00f6r, vattnet i dammen \u00e4r grumligt. Det f\u00f6rfaller, l\u00e5ngsamt. Sensommar. Du \u00e4r inte h\u00e4r, n\u00e5got mer. Vad som skulle g\u00f6ras, och vad som kunde g\u00f6ras \u2013 tankar som far medan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[19,30],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/360"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=360"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":361,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions\/361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}