Redan 1971 var den radikala str\u00f6mningen i uppl\u00f6sningstillst\u00e5nd. Bland andra Giorgio Cesarano, en veteran fr\u00e5n 60-talets studentr\u00f6relse och tongivande inom str\u00f6mningen, ans\u00e5g den revolution\u00e4ra v\u00e5gen v\u00e4sentligen vara \u00f6ver. Oundvikligen skulle det f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r radikalerna och alla andra upproriska milj\u00f6er. Inom den radikala str\u00f6mningen ans\u00e5gs inte arbetarr\u00f6relsen l\u00e4ngre vara den givna utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r uppror och hela den politiska r\u00f6relsen, \u00e4ven den extrema, f\u00f6rkastades. Det enda som \u00e5terstod var den omedelbara praktiska realiseringen av kritiken av vardagslivet. Men \u00e4ven detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt skulle bli problematiskt i och med nedg\u00e5ngen. Fr\u00e5gan om hur nedg\u00e5ngen skulle hanteras splittrade den radikala str\u00f6mningen i tv\u00e5 tendenser. Den ena tendensen fastnade i en slags immediatistisk dogmatism som snart omvandlade kritiken till en vardagslivets ideologi. Denna tendens, som kom att kallas Comontism, menade att revolution\u00e4ra uttryck nu tog formen av galenskap, kriminalitet, och framf\u00f6r allt urbana revolter s\u00e5 som de i USA:s getton. Mer eller mindre all form av socialt och psykologiskt s\u00f6nderfall urs\u00e4ktades och f\u00f6rklarades vara den \u201dverkliga r\u00f6relsens\u201d spontana uppror. Det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge innan Comontismen blev till ett g\u00e4ng i krig med hela m\u00e4nskligheten, en sektliknande milj\u00f6 som okritiskt anammade kriminalitet, som r\u00e4ttf\u00e4rdigade dolda inre hierarkier och som br\u00f6t ner alla svaga individer.<\/p>\n
Den andra tendensen ville till varje pris undvika liknande utveckling och valde ist\u00e4llet uppl\u00f6sning av alla organisatoriska band. Under kontrarevolution\u00e4ra tider \u00e4r det bevarandet av revolution\u00e4ra erfarenheter och l\u00e4rdomar, och teoretiskt arbete inf\u00f6r kommande uppsving, som \u00e4r av vikt. Cesarano och andra kring denna tendens menade att alla organisationer tenderar att utvecklas till sekter eller maffialiknande g\u00e4ng, s\u00e4rskilt under kontrarevolution\u00e4ra tider, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r att f\u00f6rhindra all form av gruppering. Den enda relation mellan revolution\u00e4rer som ans\u00e5gs betydelsefull var teoretiskt arbete p\u00e5 h\u00f6gsta niv\u00e5.<\/p>\n
Det var under denna brytpunkt Cesarano b\u00f6rjade arbeta med sitt projekt Critica dell’utopia capitale. Syftet var att utarbeta en teoretisk syntes av hela den historiska epok de just tr\u00e4tt in i och utveckla nya kritiska verktyg f\u00f6r det revolution\u00e4ra perspektivet. Ett s\u00e5dant verktyg var begreppet \u201duniversell klass\u201d som \u00e4mnade att f\u00e5nga den generella proletarisering som drog in allt fler samh\u00e4llsskikt, inte minst den s\u00e5 kallade \u201dmedelklassen,\u201d i tillst\u00e5nd av alienation och exploatering som tidigare mest k\u00e4nnetecknat fabriksarbetarna. Fr\u00e5n och med nu stod huvudmots\u00e4ttningen inte mellan arbetarna och kapitalet utan mellan den universella klassen, m\u00e4nskligheten som s\u00e5dan, och kapitalet. Alla eventuella distinktioner mellan olika skikt har nu enligt Cesarano blivit obsoleta n\u00e4r den universella klassen f\u00f6renas i en biologisk revolution mot \u201dkapitalets utopi.\u201d<\/p>\n
Kapitalets utopi, den ideologiska mystifikationen om ett friktionsl\u00f6st samh\u00e4lle byggt p\u00e5 penningens universella dominans, skulle oundvikligen krocka med de verkliga mots\u00e4ttningar som \u00e4r kapitalets livskraft, en \u00f6vertygelse Cesarano och de andra radikalerna inte bara baserade p\u00e5 teoretisk f\u00f6rst\u00e5else utan som ocks\u00e5 bekr\u00e4ftades av fiendens kunskapsproducenter; rapporten The limits to growth fr\u00e5n Massachusetts Institute of Technology 1972 visade p\u00e5 det oh\u00e5llbara med o\u00e4ndlig tillv\u00e4xt i en v\u00e4rld med \u00e4ndliga resurser. Men kapitalets utopi visade sig stark \u00e4ven inf\u00f6r dessa obestridliga fakta s\u00e5 Cesarano var n\u00f6dgad att \u00e4gna betydande uttrymme till v\u00e5ldsamma angrepp p\u00e5 kunskapsproducenterna. Dessa bidrog just p\u00e5grund av sina f\u00f6rment \u201dobjektiva\u201d \u201dvetenskapliga\u201d st\u00e5ndpunkter och f\u00f6rslag till det mest avancerade mystifierandet av de utopiska l\u00f6sningarna. Inf\u00f6r hotet om utrotning kommer den universella klassen att svara med en bev\u00e4pnad kritik, med vansinne, med den \u201dbiologiska\u201d revolutionen. Den universella klassen, allts\u00e5 m\u00e4nniskosl\u00e4ktet, kommer revoltera p\u00e5 basis av kroppsliga urinstinkter, den biologiska kroppens behov, och bejaka sin kollektiva existens som en \u201dnaturaliserande helhet.\u201d<\/p>\n
Cesaranos dramatiska retorik skvallrar inte bara om hans egna desperation som isolerad utan b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s som ett fullt medvetet f\u00f6rs\u00f6k att korrelera den alienerade individens tillst\u00e5nd med m\u00e4nsklighetens tillst\u00e5nd vid randen till katastrof. Det g\u00e4ller inte l\u00e4ngre proletariatets kamp mot kapitalet. Det g\u00e4ller v\u00e5r \u00f6verlevnad som biologiska varelser. Tragiskt nog m\u00e5ste emellertid en d\u00f6dlig mots\u00e4ttning p\u00e5pekas med den undandragande tendens Cesarano var en del av. F\u00f6r \u00e4ven om isoleringen intensifierade kritiken var den p\u00e5 intet s\u00e4tt en garant mot isoleringens effekter p\u00e5 psyket. I m\u00e5nga fall drog sig radikaler tillbaka in i passivitet och apati, ibland resulterade isolationen i sj\u00e4lvdestruktivitet eller kapitulation till provinsiella och patriarkala strukturer. Isolation inneb\u00e4r f\u00f6r de flesta m\u00e4nniskor en k\u00e4nsla av f\u00f6rlust som fort kan generera depression och uppgivenhet. Radikalerna var lika lite som n\u00e5gra andra immuna mot detta. 9 maj 1975 tog Giorgio Cesarano, 47 \u00e5r gammal, sitt liv. Hans alltf\u00f6r tidiga bortg\u00e5ng avbr\u00f6t det fortfarande oavslutade teoretiska arbetet.<\/p>\n
Det m\u00e5ste ha drabbat kamrater i den direkta n\u00e4rheten h\u00e5rt. De unga nya radikalerna i kollektivet Quarto Oggiaro med vilka Cesarano vid denna tidpunkt samarbetade, med tidskriften Puzz, var visserligen indragna i ett uppsving av upprorisk aktivitet men den radikala str\u00f6mningen var p\u00e5 definitiv nedg\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Redan 1971 var den radikala str\u00f6mningen i uppl\u00f6sningstillst\u00e5nd. Bland andra Giorgio Cesarano, en veteran fr\u00e5n 60-talets studentr\u00f6relse och tongivande inom str\u00f6mningen, ans\u00e5g den revolution\u00e4ra v\u00e5gen v\u00e4sentligen vara \u00f6ver. Oundvikligen skulle det f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r radikalerna och alla andra upproriska milj\u00f6er. Inom den radikala str\u00f6mningen ans\u00e5gs inte arbetarr\u00f6relsen l\u00e4ngre vara den givna utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r uppror och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[7,13,12,23,22,27],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/323"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=323"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/323\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":324,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/323\/revisions\/324"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}