Har inget minne av f\u00f6rsta kontakten med Marx. Ett urval av hans samlade skrifter finns n\u00e5gonstans d\u00e4r i b\u00f6rjan, men den f\u00f6rsta direktkontakten \u00e4r diffus. Kanske f\u00f6r att han fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan varit med i bakgrunden, liksom tyst p\u00e5verkat alla de andra och planterat sina tankar hos dem, antingen som ett r\u00e4ttesn\u00f6re hos vissa eller som ett sp\u00f6ke hos andra. S\u00e4rskilt hos anarkisterna. Det minns jag fortfarande. Anarkisterna var s\u00e4rskilt upptagna med att br\u00e5ka med Marx, fast det egentligen inte var s\u00e5 mycket Marx de ogillade som hans efterf\u00f6ljare. En sak var dock obestridlig; i en v\u00e4rld dominerad av pengar, l\u00f6nearbete och konsumtion kunde ingen civilisationskritik undkomma att ta sig an Marx.<\/p>\n
Minns att det b\u00f6rjade med filosofin. Historiematerialism och dialektik och andra tunga begrepp. En syn p\u00e5 v\u00e4rlden, eller snarare ett angreppss\u00e4tt, som gick till grunderna. Det b\u00f6rjar med en intuition, en k\u00e4nsla av att n\u00e5got \u00e4r fundamentalt fel med v\u00e4rlden. Att det inte borde vara s\u00e5h\u00e4r. Minns en fras fr\u00e5n Marx, som i sin tur tog det fr\u00e5n Shakespeare: Ur led \u00e4r tiden. Det \u00e4r inte bara m\u00e4nniskor som \u00e4r ur led, hela samh\u00e4llen, ja hela v\u00e4rlden \u00e4r ur led. Marx talade om det d\u00e4r. Om materiella r\u00f6relser, att det inte r\u00e4cker med id\u00e9er och vilja. Den mentala bilden av ett slags historiens kontinentalplattor som sakta r\u00f6r sig ifr\u00e5n eller mot varandra och orsakar jordb\u00e4vningar. Det \u00e4r marken vi alla st\u00e5r p\u00e5 han ville beskriva.<\/p>\n
Det b\u00f6rjade med filosofin men det leder s\u00e5klart till fr\u00e5gan om praxis, handlandet. Det \u00e4r i sj\u00e4lva verket d\u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4ven om man inte omedelbart ser det. Problemet \u00e4r bara att det f\u00f6r vissa av oss g\u00e4ller handlingsf\u00f6rlamning. Sanningen \u00e4r inte alltid revolution\u00e4r, den kan ocks\u00e5 leda till besvikelse och hoppl\u00f6shet. Kapitalet, s\u00e5 som Marx kartl\u00e4gger det, framst\u00e5r som totalt. Kapitalet har koloniserat hela v\u00e4rlden, och nu v\u00e5rat inre. Hur k\u00e4mpar man mot en s\u00e5dan fiende? F\u00f6r Marx var det k\u00e4mpande subjektet proletariatet, men vilka \u00e4r prolet\u00e4rerna egentligen? Det finns s\u00e5 m\u00e5nga skikt och fragment nu.<\/p>\n
Skillnaden \u00e4r kanske bara utg\u00e5ngspunkten, fr\u00e5n vilket perspektiv man kommer. Fattigdomen, den tr\u00e4ngda tiden, v\u00e5ldet, eller allt samtidigt. Bristen. Det \u00e4r den gemensamma n\u00e4mnaren. Det prolet\u00e4ra tillst\u00e5ndet kan ha m\u00e5nga orsaker men bottnar i den bristen, egendomsl\u00f6sheten. Att sakna makt, tid eller pengar eller allt samtidigt. Att vara prolet\u00e4r \u00e4r att vara fastnaglad i bristen. Bristen leder till hunger. F\u00f6r vissa \u00e4r hungern d\u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan. F\u00f6r andra kommer den efter en period av melankoli. Ytterligare n\u00e5gra fastnar i hoppl\u00f6sheten. Det \u00e4r hungern som Marx talar om n\u00e4r han talar om materiella r\u00f6relser. Proletariatets hunger. Det \u00e4r n\u00e5got helt annat \u00e4n den spiritualistiska hungern och den borgerliga hungern. Proletariatets hunger \u00e4r en hunger efter br\u00f6d, f\u00f6r \u00f6verlevnad. Den motiveras av n\u00f6d.<\/p>\n
Har alltid betraktat Marx som en genuint pessimistisk t\u00e4nkare, men hans t\u00e4nkande om brist och n\u00f6d, materiella r\u00f6relser och historiska subjekt, uppenbarar trots eller kanske tack vare den aggressiva pessimismen en svag gnista av hopp.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Har inget minne av f\u00f6rsta kontakten med Marx. Ett urval av hans samlade skrifter finns n\u00e5gonstans d\u00e4r i b\u00f6rjan, men den f\u00f6rsta direktkontakten \u00e4r diffus. Kanske f\u00f6r att han fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan varit med i bakgrunden, liksom tyst p\u00e5verkat alla de andra och planterat sina tankar hos dem, antingen som ett r\u00e4ttesn\u00f6re hos vissa eller […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[21,5],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179"}],"collection":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=179"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179\/revisions\/180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/avskapelse.se\/avskapelse\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}